”Det här är den bästa måndagen på länge.”
Så uttryckte sig Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog när regeringen gick vidare med förslaget att reglera lärares undervisnings- och planeringstid. Reformen ska stärka undervisningens kvalitet och skapa en mer hållbar arbetsmiljö för landets lärare och elever.
Som gymnasielärare sedan 1991 – numera tjänstledig för att arbeta som kommunalråd i Värmdö – har jag följt utvecklingen i skolan på nära håll. Sedan undervisningsskyldigheten togs bort 1995 har undervisningstiden ökat kraftigt, samtidigt som administration och annan belastning tagit allt större plats. Lärare har förlorat kontrollen över sin arbetstid, och konsekvensen har blivit mindre tid för planering och uppföljning, och ökad stress.
Regeringens inriktning är tydlig: en övre gräns för undervisningstiden och en lägstanivå för planeringstiden ska ge lärare bättre möjligheter att fokusera på sitt huvuduppdrag – undervisningen. Staten avsätter dessutom miljardbelopp när reformen fasas in under 2027–2029.
Samtidigt vill regeringen minska den administrativa bördan. Ett utvecklingssamtal per läsår ska i normalfallet räcka, vilket avlastar lärare från tidskrävande förberedelser. Även reglerna kring dokumentation av kränkningar ses över så att fokus hamnar på att agera och förebygga, inte på att dubbelregistrera.
Men en sak måste sägas tydligt: svensk skola är inte den katastrof som ibland målas upp. Det finns inte en skola – några skolor har stora utmaningar, andra når mycket goda resultat. Generaliseringar och alarmism gör varken lärare eller elever gott. Vi behöver ett samtal byggt på vetenskap, beprövad erfarenhet och respekt för professionen.
I Värmdö ska vi nu ta nästa steg. För mig är det självklart att:
- Planeringstid ska säkras i schemat – på riktigt.
- Onödig administration ska bort.
- Undervisningsnära stöd måste prioriteras.
- Lärare ska ges tid att förbereda sig för kommande reformer.
Att reglera undervisnings- och planeringstiden är ett viktigt steg för att stärka både kvaliteten och attraktiviteten i läraryrket. När lärare får rimliga förutsättningar får eleverna bättre undervisning. Det är där fokus ska ligga – i klassrummet, där framtiden faktiskt formas.
Amie Kronblad (L)
Kommunalråd och ordförande för grundskolenämnden i Värmdö
Tjänstledig gymnasielärare